Här förklarar redaktionen hur texterna på inear.se tas fram, från valet av ämne till uppdateringen när tekniken ändras. Målet är att du ska kunna se var uppgifterna kommer ifrån och vem som gjorde det som beskrivs.
Hur vi väljer ämnen
Vi utgår från frågor som personer som vill lära sig 3D och spelutveckling ställer. Vi tittar på vad som söks på nätet, vad läsare skriver till oss och vilka tekniker som används i dag. Ett ämne väljs om det går att förklara med säkra källor och om förklaringen hjälper någon att bygga något själv.
Sajten innehåller två typer av artiklar. Den första typen beskriver klassiska webbexperiment och tekniken bakom dem. Den andra består av praktiska guider för WebGL, three.js, shaders och spelmotorer som Unity. Snabba nyheter eller rykten ingår inte i uppdraget.
Så tas en text fram
- Frågan avgränsasVi formulerar vad läsaren behöver veta och vilka delfrågor som måste besvaras.
- Originalkällan läsesUppgifter om ett projekt hämtas från projektets egen sida, från källkoden och från upphovspersonens egna texter.
- Dokumentationen kontrollerasTekniska påståenden jämförs med officiell dokumentation, exempelvis för three.js eller WebGL.
- Licensen kontrollerasOm det finns källkod undersöker vi om den har en licens och vad licensen tillåter.
- Källorna redovisasKällförteckningen placeras sist på sidan tillsammans med datumet då uppgifterna kontrollerades.
Kodexempel som redaktionen skriver själv testas före publicering. Vi anger vilken version av biblioteket exemplet bygger på när det spelar roll, eftersom gränssnitten i bland annat three.js ändras mellan versionerna.
Kreditering av originalen
Många av experimenten som beskrivs här har gjorts av andra, exempelvis av Einar Öberg eller av North Kingdom åt Google. Varje beskrivning av ett sådant projekt inleds därför med en informationsruta som anger vem som skapade originalet, när det lanserades och vilken teknik det byggde på. I rutan framgår även att redaktionen inte har byggt originalet. Länken till originalkällan finns både i brödtexten och i källistan.
Det syns tydligt vad redaktionen själv har gjort. Illustrationer, diagram, verktyg och demor som redaktionen har tagit fram märks som redaktionens egna. Vi använder inga skärmbilder från originalprojekten, eftersom rättigheterna till dem ligger hos upphovspersonerna.
Hjälpmedel och ansvar
Redaktionen kan ta hjälp av digitala verktyg, även AI-baserade, för att sortera material, översätta källor och ta fram utkast. Ansvaret för det publicerade innehållet ligger alltid hos redaktionen. Ingen uppgift publiceras utan att först ha kontrollerats mot en källa. Vi hittar aldrig på citat eller uttalanden och använder aldrig påhittade siffror.
Hur ofta texterna ses över
Webbteknik utvecklas snabbt. Bibliotek får nya versioner, webbläsare slutar stödja äldre gränssnitt och experiment försvinner från nätet. Därför går vi igenom varje artikel minst en gång om året och kontrollerar att länkarna fungerar och att kodexemplen fortfarande stämmer.
Om vi upptäcker att en uppgift har blivit inaktuell uppdaterar vi texten direkt i stället för att vänta på nästa schemalagda genomgång. Ett byte av bild eller en rättad stavning räknas inte som en uppdatering. Sakfel rättas öppet enligt den rutin som beskrivs på sidan Rättelser.
Läs mer
Vilka källor vi använder och hur licenser kontrolleras står under Källor och faktagranskning. Mer om sajten och dess oberoende finns på sidan Om redaktionen. Upphovspersonernas egna webbplatser länkas från varje artikel om ett experiment. Den officiella dokumentation vi ofta hänvisar till finns hos three.js och MDN.
Källor
Uppgifterna kontrollerades 20 oktober 2026.